Handla mat i Thailand

Idag skulle vi få storbesök av nakoom som jag skrev om tidigare. Vi packade därför in oss i pickupen och begav oss till närmsta marknad.

Min mormor gillar att gå på torg och det var en kul upplevelse för henne att se hur det såg ut på en thailändsk mat marknad.
Bläckfisk stod på menyn, vi köpte 3 kg bläckfisk för ungefär 120 SEK. Det kommer räcka till hela familjen.
Sedan blev det lite grönsaks plock. Allting skulle vara odlat utan kemikalier och närproducerat också, för dem som tänker på miljön.
På marknaden så stötte vi på min svågers familj. Dom säljer kött på marknaden, kyckling, griskött och biff.

Underbara människor som var glada av att få träffa falanger. Jag och pi ting (min svåger) smög iväg och tog oss en stänkare medans damerna var iväg och handlade på sig mer mat.
När vi kom hem blev det en liten siesta i hängmattan. Jag gillar denna plats där man kan sitta och fundera på oviktiga saker och bry sig om ingenting alls.
Tyvärr ockuperades hängmattan av mig så mormor fick sitta på träbänken och beskåda det thailändska djurlivet. (en och annan höna, kyckling och hundar)

Hjälpa dem äldre

Man utgår alltid ifrån att dem äldre skall hjälpas av dem yngre. En oskriven regel som helt har suddats ut hemma i Sverige. Det är snarare så att dem unga får hjälp med jobb och lägenhet samt andra ekonomiska bitar sedan så förväntas det inget annat än att dem åldrande föräldrarna skall klara sig på en svält pension samt försvinna på något av landet alla äldreboenden. Det är som att man väntar på att lie mannen skall komma och förlösa dessa ifrån deras villor, sommarstugor och annat som yngre släktingar fluktar efter.

Visst skall man hjälpa dem unga på deras resa igenom livet, men det har blivit en allt större vana att dem äldre anses som besvärande och jobbiga gnällspikar.

Idag såg jag något rätt så vackert om man ser det ur ett medmänskligt perspektiv. Min svärmor är 5 år yngre än min mormor. Hon ser det som hennes plikt att ta hand om min mormor under sin vistelse.
Här fönar min svärmor min mormors hår.
Sedan bar det iväg till en släkting som har jobbat på en thai-restaurang vid namn lila thai i vimmerby. Dem bor i en liten by som heter ban sapoo. Vi fick jättefin mat samt svenskt brygg kaffe. På bordet stod en orrefors vas mitt ute i en by i Issan. Microvågsugnen var köpt den med i Sverige. Vi hade lämnat av en lycklig thailändska på arlanda i somras dock med 30 kg övervikt som vi under våran resa ner hade fått ta med oss som eget bagage
Den lilla thailändskan längst bak på fotot som sitter med armen i vädret är nakoom, hon har jobbet i 1,5 år i Sverige och bor nu nere i sin by och njuter av livet tillsammans med sin thailändske man, jag hade nöjet att få visa henne stockholm lite grann i somras. Min mormor hade nöjet att få sova lite siesta medans tanterna skvallrade lite med varandra.
Lite för mycket som tam kanske. Det blev en riktigt röd tunga iallafall.

Vad gör man i Issan?

Tiden tar på något sätt en ny skepnad när man befinner sig i Issan. Folk vaknar med tuppen och går och lägger sig med solen. Under morgon och eftermiddag är det allra mest aktivitet. Det är då som folk arbetar innan solen blir för varm. På eftermiddagen föser man in korna till stallen och packar ihop sina saker på fälten. Dagen är en cirkel och alla vet vad som skall göras. Man har bestämda tidpunkter på dagen då man träffas hela familjen. Min mormor som är van vid det svenska tänket och där familjen kommer lite på andra hand har fått sig en rejäl tänkare.

Jag och min mormor beslutade oss för att gå en promenad runt byn igår, dels för att mormor ville för att få lite färg och även för att smälta dom nya intrycken som min mormor bar på.
Under vår promenad såg vi att alla hjäpte alla med att samla hö ifrån risfälten.Här hjälps folk åt.Den här biten med vad som är dit och mitt finns knappt här. Under en morgon tur med min flickvän och jag på mopeden så stannade vi till hos hennes farbror som höll på att laga frukost. Vi blev så klart bjudna på frukost och fick till och med mat med oss för att bjuda dem andra när vi kom hem.Lite dimma på morgonen och luften kändes fin att andas. Solen var inte så stark det är då man måste passa på och och runt och göra dagens ändamål.Här är min flickväns systers affär. Det är där vi spenderar mest tid när vi befinner oss i byn. Eftersom den fingerar som en stor mötesplats för släkt och vänner och många bybor som behöver handla det allra nödvändigaste.

Så här ser det ut på några av hyllorna, man kan även köpa sprit på upphällning för några baht. För dem som inte har råd med en hel flaska. Det går också att köpa cigaretter för styckes pris. Dem går runt tillräckligt för att klara sig.

En samling människor, närmare bestämt släktingar och vänner i byn som sitter för att äta frukost tillsammans innan alla går ut för att arbeta.

Hur man får upp en kokosnöt

Det är lättare sagt än gjort jag skulle imponera lite på mormor genom att öppna upp en kokosnöt till henne.Tillslut gick det och jag blev inte av med några fingrar heller. Vilket var glädjande det också.Sedan blev jag lite fixad i håret av han som jobbar på min flickväns bensinstation. Han hade en rakapparat.

Några frågor eller någon som vi att jag lägger upp bilder på något specifikt ifrån en by i Issan?

Back to Issan

Nu har vi anlänt i Issan. Min mormor har funnit en ovanlig ro och känner sig ovan att bli så ompysslad av alla thailändare. Det sköna med att vara lite äldre är nog att man slipper att wai hela tiden. Man kan bara glida runt och få allting ompysslat åt än. Den familjära stämmning är svår att finna i Sverige.
På kvällen så begav vi oss iväg för att införskaffa oss fisk och räkor direkt ur en liten sjö där folk stod och sålde. Vi köpte 6 kg räkor och och 3 kg fisk med tillhörande såser för omkring 200 SEK. Jag tvivlar på att man i huvudtaget får 1 kg frysta räkor med denna kvalité på hemma i Sverige.Synd att inte mormor var med för att se det hade varit ganska festligt för henne att se tror jag. Hon låg och vilade sig vilket jag har stor förståelse för efter en sådan dag vi hade haft.