En arg thailändsk kvinna, ska man vara orolig?

Jag har precis lagt upp ett video fält till höger om inlägget. Video klippen är ifrån youtube och handlar om thailändska kvinnor som klipper eller skär av penisen på deras män. Det är vanligt i Thailand. Det var min flickvän som visade mig videoklippet första gången. Bör jag vara rädd?

Det leendet som min flickvän gav mig när hon hade visat filmen var ganska läskigt. Man skulle nästa kunna tro att möjligheten finns att man en dag vaknar med avsaknaden av denna kroppsdel.

Det verkar som att dem männen som blivit av med denna kroppsdel har vänsterprasslat för mycket. Kan ju vara att kvinnan i frågan vill framföra att det är slut på det.

Ganska läskigt tycker jag. Någon som känt sig orolig för detta någon gång?

Kanske kan detta öppna en dörr in i ladyboy världen? Vem vet vilka möjligheter som väntar på andra sidan.

Om räntan går upp? När räntan går upp?

No brain no pain

Räntan är rekord låg just nu. Ingen ide att ens placera pengarna på ett sparkonto. Hur såg det ut för drygt ett år sedan? Vi har redan glömt. Då gick räntan uppåt. Folk hade överköpt sig. En kollega som precis köpt hus då för 4 miljoner skrek och svor varje gång det var ekonomi nyheter.

Nu när räntan är rekordlåg vad skall man göra då? Ingen anning faktiskt. Men jag och flickvännen tror att vi har 3 valmöjligheter.

1. Vänta och se. Nya fastighetsägare har överköpt sig och tvingas sälja i vissa fall. Det är inte lika kul att köpa fastigheter när räntan är hög och därför måste man om nöden kräver sälja billigare än vad man gav en gång betalade för fastigheten.
2. Vänta och se. Om räntan är hög kommer kronan att stärkas eftersom den då ger potentiell avkastning i form av sparränta. Då skulle jag och min käresta istället rikta ögonen till att sätta ner spaden i Thailand. Köpa en lägenhet i Bangkok och satsa på kompitens utveckling.
   
3. Vänta och se. Ett alternativ är också massarbetslöshet. Många varsel leder också till att folk inte kan behålla deras bostäder och tvingas sälja till högstbjudande.

Det verkar som att bostadspriserna idag håller en onaturligt högnivå i Stockholm och dess närområde. Om räntan var på 5-6 % så skulle inte folk bjuda över varandra med 250 tusen kronor som att det vore monopol pengar.

Jag är som sagt ingen ekonom. Men jag tror defenitivt inte att botten är nåd ännu. Huspriser som stiger trots att det går dåligt för ekonomin, detta ger mig starka magkänslor av att bubblan kan vara på gång att spricka.

Frågan är bara när?

Jag är ingen Thailands expert!

Jag vill bara poängtera att jag inte är en Thailands expert och att jag aldrig kommer att kalla mig det heller. Många har sagt i diverse Thailand forum att jag betrott mig vara en påläst och sakkunnig angående Issan och Thailand. Det stämmer inte, jag är en halvdum farang som förlitar mig helt och hållet till den expertis som min flickvän och andra thailändare tillhandahåller. Jag kommer antagligen aldrig kunna se mig själv som en mer erfaren man en den idiot som skriver att jag tror jag är det. Jag tror inte att jag vet bättre än andra.

Mitt svammel skall inte tas allt för seriöst av dig som bott i Thailand under en längre tid och jag erkänner helt enkelt att jag inte vet lika mycket som er om Thailand därav önskar jag fler kommentarer under mina inlägg för att kunna få lite mer synpunkter och tips.

En kort redogörelse för er som tror att jag inte befunnit mig i Thailand tillräckligt mycket för att i huvudtaget kunna ställa svar eller frågor på forum.

Första gången jag var i Thailand var 2005. Jag hade blivit uppsagd på SAS groundservices. Tillsammans med 2 vänner och kollegor bestämmde vi oss för att åka till Thailand 3 månader. Jag körde samma gamla turist slingan som nästan alla andra i min ålder gör (jag var 20 år då). Thailand, Laos, Malaysia, Kambodja. Jag kan säga att jag inte såg ett piss av det riktiga Thailand. Jag skulle inte vilja kalla det en erfarnhet snarare en kul grej eftersom jag polarna verkligen hade kul tillsammans.

En vecka kvar på semestern så träffar jag en Tjej som jobbar i en dykaffär, vi träffas på ett internet café där hon av ren förvirring tar mina semester bilder som jag laddat upp på cd-skivor.

Vi får kontakt och umgås i 1 veckas tid. Det uppstår kärlek. Jag blir kär och hon blir kär. Jag måste tillbaka till Sverige igen eftersom resekassan är slut. Åker hem i slutet av januari 2006.

Jag kommer ner igen i maj 2006. Jag stannar i 3 veckor och besöker hennes familj i deras by utanför Sisaket.

Hon kommer till Sverige för första gången utanför Thailand i juli 2006, hon stannar i 3 veckor. Jag åker ner 1 månad igen i September 2006, jag besöker hennes by igen och stannar där med henne. Jag åker hem igen. Åker ner till Thailand 10 dagar igen i januari 2007. Åker igen 1 månad i Maj 2007 då jag stannar i deras by igen. Jag åker ner igen i september 2007 och stanna 1 månad i deras by. Hon kommer till Sverige i februari 2008 efter att ha fått ett uppehållstillstånd.

Vi åker tillsammans ner till Thailand igen under 1 månads tid i september 2008. Och nu i vinter åker vi 2 månader igen under december till februari 2009-2010.

Jag har varit i Thailand 8 gånger under 4 årstid. Totalt har jag vistats ungefär 1 år i landet. Jag har inte kunnat säga att jag bott i landet men jag har varit i landet iallafall.

Jag har lyckats ha ett fungerande distans förhållande under 2 års tid och det är den största bedriften. Men jag är ingen Thai expert. Men jag lever iallfall tillsammans med en kvinna som kan landet eftersom hon bott där under en långtid och det är henne som jag litar på inte på någon backpacker eller annat patrask som påstår sig veta bättre än Thailändarna själva.

Min blogg är enbart mina egna tolkningar av landet och inte hur det verkligen fungerar där nere. Det kommer jag nog aldrig riktigt begripa även ifall jag skulle bo där i 20 år så kommer man fortfarande på saker jämt och ständigt.

Hur drivs bloggen?

Killing field, kambodja. Dom fick inte säga som dom ville, men det får ni...

Jag har haft den här bloggen sedan slutet av mars 2009. Jag kan säga att jag har mest startat den som en slags hobby. Jag tycker fortfarande att bloggandet som kultur är töntig och riktigt ytlig.

Oj, men vad säger jag? Jag är ju själv bloggare, jag kan ju inte sig dåliga saker om bloggare när jag själv bloggar. Jag säger inte det om andra bloggar. Jag känner att min egen blogg har blivit ytlig och töntig. Jag måste förbättra den så att den faktiskt ger läsaren något utav intresse.

Det är det som är grejen. Man skall ge varandra information, ett hjälpsamt agerande. Inte enbart tänka på reklam pengar.

Men i ärlighetens namn varför har du reklam på din blogg? Jag har kanske tjänat 6 dollar på 3 eller 4 månader som jag haft reklam ute på bloggen. Jag köpte domänen http://www.hejda-sverige.com/ till en kostnad av 10 dollar. Jag vill bara tjäna in pengarna jag måste lägga ut varje år för att hyra denna plats. 10 dollar är för mig tillräckligt med avkastning.

Nu kommer vi till det viktiga.

Jag vill att dom som har tid och är inne på denna blogg ofta ärligt säger vad som kan bli bättre(förutom att jag stavar som en krattta).

Kommentera bloggen skriv vad ni verkligen tycker så kommer jag att ändra. Om det är någonting som ni efterfrågar. Fler bilder? Mer om min flickväns by? Tips?

Skriv allt ni har på hjärtat.

Extra pengar för Thailändska bönder?

När jag var nere i Thailand september 2008 så träffade jag en engelsk affärsman. Han hade startat ett export företag i Thailand för 15 år sedan. Det var en genial idé som han hade fått.

Han gav bort pärlmusslor gratis till dem Thailändska bönderna. Efter en viss tid så kom han tillbaka till bönderna som hade skött om han musslor och köpte tillbaka dem ifrån bönderna efter ett fast pris. Sedan sålde han dessa pärlor till juvel industrin för ett högre pris än vad han hade köpt dem av bönderna. Han tjänade då jag träffade honom 180 tusen dollar på detta varje månad.

Detta var ju trots allt innan ekonomin rasade. Dessa branscher är extremt konjunktur känsliga.

Jag tror att det kan vara en bra idé att engagera fattiga bönder med att producera enkla saker och föremål som du ger dem material för att tillverka. Därefter köper du produkten av bönderna.

Det gäller bara att hitta en köpare i Sverige eller ett annat land där efterfrågan finns. Helst så ska man ha kontakter sedan tidigare vad gäller logistik och transport.

Jag tänkte att jag skulle pröva att dela ut lite material i min flickväns by till en viss produkt som jag tror kan sälja i Sverige. Denna produkt tillverkas inte i Thailand men jag tror att bönderna kring min flickväns by kan vara intresserade av lite extra pengar. Tillverkningen sker så klart i hemmet eller dem kan tänkas befinna sig. Jag köper sedan den färdiga produkten utav tillverkaren. Jag tror att det kommer att fungera bättre än att man anställer folk per timme. Man vet ju inte hur effektivt dem arbetar då.