lördag 30 januari 2010

En välsignelse? Bra för mark och egendom.


Jag fick tilldela munkarna mat eftersom kvinnor helst inte skall göra det.

Igår var det kalas för munkarna här i byn. Alla var inbjudna till lunch på en liten bit mark som mina svärföräldrar tillsammans med mig och min flickvän fixat i ordning. Fisken hade vi fiskat själva och marken hade vi i ordnad form röjt och svartbränt.

Fisken slank i med lite vatten och frukt. Sedan delade min svärmor ut ett par kuvert till munkarna. Vad som låg i kuverten kan ni ju gissa..

Därefter så bad munkarna en lång bön. En sak som jag märkte ganska tydligt var att kvinnorna satt en bit bort och delade inte fram någon mat annat än kuverten som min svärmor lade på en kudde tillhörande munken längst till vänster.

Svärfar fick lite backning utav munkarna när han brände ner ett träd som huserade myror. De skojades lite om det hela. Svärfar har själv vandrat runt som munk ett tag, så det sågs lite extra humoristiskt ut när han dödade levande väsen.

Meningen med det hela var att helga och välsigna mark och tillgång som stod under familjens ägo.

Efter att vi tömt dammen på fisk och vatten så började planer smidas på att kokospalmer skall planteras runt dammen. Kokospalmer gillar nämligen vatten. Dammen skulle grävas ut ytterligare. Lite förberedelser inför den annalkande torkan som väntas drabba Thailand nu under detta "El nino" år. Svärmor var extra tydligen när hon bad sin bön och hällde ut heligt vatten på markbiten där vi befann oss.
Svärmor häller ut vatten på jorden samtidigt som hon ber en bön.

Det var kul att alla ville att jag skulle vara delaktig. Fast de allra flesta vet att jag inte är Buddhist så tycktes det behövas en liten hjälpande han ifrån farangen.

Jag körde sedan fram och tillbaka med mopeden för att hämta och leverera folk och material till festen.

Jag fick även i mig en och annan whisky. Tur att semestern snart är slut. Finns stor risk för dialys och rehabiliteringsbehov i min spritbesudlade kropp. Det är fortfarande ingen som tvekar på att bjuda farangen på ett glas eller två.

torsdag 28 januari 2010

Buddhism och fiske?

Tidigt i morse så väckte min svärfar mig.

Det var ett ganska pyrt tillstånd jag var i eftersom det kvällen innan hade förtärts en och annan whisky grogg.

Jag förstod inte så mycket annat än att vi skulle iväg och fiska. Jag drog på mig min badbyxor och en t-shirt och begav mig iväg till fiskedammen.

Väl framme så hade dammen redan tömts på vatten och folk hade börjat hoppa i lerpölen som nu kryllade av fisk.

Efter en mängd av påtryckningar så hoppade även jag i och började gräva med bägge händerna i leran efter fisk.

Det var ett ganska fysisk jobb men ändå fruktansvärt kul. Folk skrek till då och då när en större fisk hade dykt upp till ytan.

När jag var för trött för att fortsätta fiska så konstaterade några äldre åskådare att fisken vi fångat hade ett marknadsvärde av 5000 baht. Vi hade fått en massa fisk med andra ord.
Vad har då fiske med buddhism att göra?

All fisk som vi fångade idag skulle skänkas till templet. Munkarna här i Ban Pho gillar fisk och kommer att besöka mina svärföräldrars hus för en välsignelse och sedan skall fisken förtäras och offras.

Det kanske låter lite knasigt för en och annan farang?

Vad jag har lärt mig utav religion eller filosofi så är det att så länge man respekterar andras övertygelser så kan man alltid hoppas på att dessa i sin tur respekterar min övertygelse(agnostiker?).

Hur som helst så känns det riktigt kul att vara delaktig i saker och ting här i byn. Även ifall det finns en tydlig barriär både språkligt och kulturellt, så har vi det trevligt tillsammans.

Nytta med Nöje i Thailand.

Jag har tidigare berättat om att min flickvän går en nagelkurs bland annat. Det har verkligen gjorts framsteg och vi planerar att dra igång en liten verksamhet när hon kommer hem. Antagligen så kommer det att behövas finslipas en del på den nya talangen.

Under tiden då min flickvän främst har koncentrerat sig på att måla och förlänga naglar så har jag haft en del "dö tid".

Vad gör man då? Eftersom det låg ett gym ungefär 100 meter ifrån radhuset som vi huserade i så fanns det ingen tvekan om att det var ett bra tillfälle att nyttja tiden till kroppsbyggnad.

Jag har under mina år efter gymnasiet intagit diverse kalori haltiga drycker och substanser. Detta har resulterat i att mitt annars så fruktsamma yttre har blivit mer luftigt och hängigt.

100 baht inträdes priset på när jag valde att lyfta skrot istället för att mål naglar.

så här såg gymmet ut.



Det var ingen vidare högklassigt gym. Utrustningen var bristfällig och i vissa fall helt ur funktion. Löpbanden hade stora svårigheter att bära min löpande kropp.

Huvudsaken är att jag svettades och lyckades få ett och annat resultat. Det visade sig redan efter 1 veckas tid att kroppen börjat vänja sig vid träningsverken som jag införskaffat redan efter första passet.



Nu befinner vi oss återigen i Ban Pho(Issan). Min flickvän började redan dag ett att försöka lära upp sin syster och kusin och nagelkonsten. Vi har bestämmt oss för att lämna kvar alla prylar som inte uppfyller de krav som ställs i den Svenska nagelindustrin. Vi har hittat ett märke som kommer att fungera hemma i Sverige.

Under tiden som min flickvän hållit på med upplärningen. Så har jag knallat runt och svedjebrännt all växtlighet kring en fiskdamm. Förhoppningarna är att vi imorgon skall tömma dammen på fisk.

lördag 23 januari 2010

Spelberoende thailändare?


Igår kväll så hade vi en liten middagsafton med en del vänner till mig och min flickvän. Vi käkade gott och drack en och annan öl.

Ungefär vid 00.00 då 7 eleven slutar sälja alkohol här i Thailand, då trillade en ganska skön lirare som heter Otto förbi. Han hade växlat en 500 bathing till 20 bathare. Tanken var att vi skulle spela lite kort. Det blev först protester ifrån kvinnofolket då detta spel inte var bra och bara bidrog till spruckna förhållanden och hushållsekonomier.

Jag skramlade ihop några 10 bathingar och satt mig bredvid otto för att spela några omgångar. Det gick plus minus noll. Insatsen låg på 10 bath så det var ju ingen katastrof att förlora.

När spelet liskom stod stilla och jag varken vann eller förlorade så bestämmde jag mig för att gå och lägga mig. Min flickvän tog därför över min plats vid spelbordet. Det resulterade i att hon spelade in runt 300 baht. Hon gick och lade sig med det breddaste leendet jag har sett.

fredag 22 januari 2010

Varning för thailändska scammers!

Många av oss ser Thailand som paradiset på jorden, människor här ler mot oss och är oerhört trevliga och tillmötes gående.

Men det finns trots allt en backsida. Vi svenskar har en tendens att koppla av när vi är i Thailand, det är ju det som är meningen med semester.

En del reser också till Thailand för att träffa kvinnor eller män, kanske för att starta ett förhållande eller helt enkelt bara ha en trivsam tid.

Det är detta jag vill upplysa om.

Jag har pratat med en vän till min flickvän som heter Peung. Hon har ett internet café som ligger i närheter av KSR(Kaosan road).

Hon är väldigt bra på engelska. Därför kommer många bargirls till henne för att skriva ihop kärleksbrev till sin "pojkvän". Oftast när kärleksbrevet är skrivet så kopieras innehållet och skickas ut till enda upp till 10 män.

Breven kan bestå av en rad kärleksfulla repliker, det slutar oftast med att "kvinnan" i fråga är i behov av pengar då hennes mamma eller pappa är sjuk.

Tack vare dessa brev så kan en "bargirl" dra in mängder av pengar. Detta förhindrar inte henne/han att fortsätta sälja sin kropp.


Jag vill inte skrämma upp folk för att bistå sina flickvänner eller pojkvänner som kommer ifrån Thailand.

Jag vill inte heller prata nedlåtande om "bargirls".

Jag hoppas att ni som har funnit kärlek eller söker kärlek i Thailand tar det försiktigt.

Det är många som blivit blåsta och riktigt förkrossade av det dem trodde var deras livskärlek i själva verket var en scamm för att få ut så mycket pengar som möjligt. Jag tror även att många åker på blåsningar på dejting sajter.

Om man ämnar att finna kärlek i Thailand, försök att prata med någon thailändare som ni känner hemma i Sverige. Eller någon som ni är god vän med.

Om ni känner er osäkra på en person som ni har kontakt med försök att prata med andra som har erfarenheter ifrån Thailand, gärna någon thailändare.

Jag hoppas att detta räddar någon ifrån att bli blåst.

Lycka till allihopa.