tisdag 16 februari 2010

Arbete och ytterligare arbete.

Jag har håller på för fullt med att arbeta och betala in skatt till statskassan. Visst känns det kul när man vet att några bank chefer plockar ut miljonbelopp i form av bonusar samtidigt som det plockar på sig statliga stimulanspacket.

Det är otroligt förvånad av att svenska regeringen låter detta ske...

Min lilla arbetsplats på 60 personer gick med 4 miljoner i plus bara i december. Vi fick inte ett piss i bonus. Det är dock för mycket att begära eftersom jag jobbar på ett statligtverk. Vi ska bara bidra till statskassan som i sin tur bidrar till ett företag som i sin tur tar ut bonusar.

Det är "verkligen" en fröjd att bo i Sverige. Det "varma" klimatet och det "låga" skattetrycket får mig att verkligen vilja stanna.

Nästa gång som jag åker ner till Thailand vet jag inte hur länge jag blir borta. Det kan bli 2 månader det kan bli resten av livet.

En sak är säker! Sverige har den mest tafatta regeringen i hela världen... Hela 90 talet var en soppa där ingen vågade ta beslut och Sverige drog på sig ett skuld berg som vi fortfarande tampas med.

Jag gillar verkligen att jobba och betala skatt när jag vet att vinsten jag gör på min arbetsplats går direkt till någon skithåla i Sverige som inte kan bedriva flygverksamhet samtidigt som skatten jag betalar går till en bankchefs bonus.

That's life...

fredag 5 februari 2010

Thailand ångest.




Jag är nog inte ensam om att bli drabbad av Thailand ångest.

Jag kan försöka förklara det lite grann.

För ungefär tre dygn sedan så var jag i Bangkok och åkte runt på moped med min flickvän. Vi käkade och gick på Massage tillsammans och jag svettades trotts att jag bara hade linne.

För två dygn så fick jag gräva fram min bil under en halvmeter snö.

För ett dygn sedan så jobbade jag 12 timmar med att försöka få iväg flygplan mitt i snö ovädret som hade kommit in ifrån syd.

Jag har inte hunnit fatta att jag är tvungen att driva runt i snöslasket i ett par månader till. Tystnaden är det största skillnaden. Det går liksom inte riktigt att slappna av i den här tystnaden.

På mitt jobb har det börjat 10 st nya timisar som jag försöker lära mig namnen på och jag kunde inte hitta till personalparkeringen för att den var ombyggd.

Jag har bara varit borta i 2 månader. Jag har varit bortrest längre tid förut. Men på något sätt så är det här den värsta Thailands ångesten som jag har blivit drabbad av.

Det kanske var fel att börja jobba direkt dagen efter jag kom hem ifrån semestern.

Nu har allvaret börjat kan man säga.

Det enda positiva jag har att säga är att min flickvän har fått sin första kund som skall komma för att få en nagelförlängning i acrylic.

Hon håller fortfarande på att öva sig. Därav tar hon ut ett pris på: 250 SEK för Acrylic nagelförlägning och 350 för gelé nagelförlägning.

Det är mer en halvapriset mot vad ett proffs tar. Det får bli ett steg i rätt riktning och det är även kul att hon får träffa folk nu när snön har isolerat oss allihopa i våra borgar.

Speciellt thai-tjejer tror jag lider i sin ensamhet och vi kommer därför koncentrera oss på thai-tjejer som vill träffas och umgås samtidigt som naglarna blir gjorda.

Om ni eller någon ni känner är sugna på att göra naglarna så kan ni maila till aommy_14@hotmail.com

lördag 30 januari 2010

En välsignelse? Bra för mark och egendom.


Jag fick tilldela munkarna mat eftersom kvinnor helst inte skall göra det.

Igår var det kalas för munkarna här i byn. Alla var inbjudna till lunch på en liten bit mark som mina svärföräldrar tillsammans med mig och min flickvän fixat i ordning. Fisken hade vi fiskat själva och marken hade vi i ordnad form röjt och svartbränt.

Fisken slank i med lite vatten och frukt. Sedan delade min svärmor ut ett par kuvert till munkarna. Vad som låg i kuverten kan ni ju gissa..

Därefter så bad munkarna en lång bön. En sak som jag märkte ganska tydligt var att kvinnorna satt en bit bort och delade inte fram någon mat annat än kuverten som min svärmor lade på en kudde tillhörande munken längst till vänster.

Svärfar fick lite backning utav munkarna när han brände ner ett träd som huserade myror. De skojades lite om det hela. Svärfar har själv vandrat runt som munk ett tag, så det sågs lite extra humoristiskt ut när han dödade levande väsen.

Meningen med det hela var att helga och välsigna mark och tillgång som stod under familjens ägo.

Efter att vi tömt dammen på fisk och vatten så började planer smidas på att kokospalmer skall planteras runt dammen. Kokospalmer gillar nämligen vatten. Dammen skulle grävas ut ytterligare. Lite förberedelser inför den annalkande torkan som väntas drabba Thailand nu under detta "El nino" år. Svärmor var extra tydligen när hon bad sin bön och hällde ut heligt vatten på markbiten där vi befann oss.
Svärmor häller ut vatten på jorden samtidigt som hon ber en bön.

Det var kul att alla ville att jag skulle vara delaktig. Fast de allra flesta vet att jag inte är Buddhist så tycktes det behövas en liten hjälpande han ifrån farangen.

Jag körde sedan fram och tillbaka med mopeden för att hämta och leverera folk och material till festen.

Jag fick även i mig en och annan whisky. Tur att semestern snart är slut. Finns stor risk för dialys och rehabiliteringsbehov i min spritbesudlade kropp. Det är fortfarande ingen som tvekar på att bjuda farangen på ett glas eller två.

torsdag 28 januari 2010

Buddhism och fiske?

Tidigt i morse så väckte min svärfar mig.

Det var ett ganska pyrt tillstånd jag var i eftersom det kvällen innan hade förtärts en och annan whisky grogg.

Jag förstod inte så mycket annat än att vi skulle iväg och fiska. Jag drog på mig min badbyxor och en t-shirt och begav mig iväg till fiskedammen.

Väl framme så hade dammen redan tömts på vatten och folk hade börjat hoppa i lerpölen som nu kryllade av fisk.

Efter en mängd av påtryckningar så hoppade även jag i och började gräva med bägge händerna i leran efter fisk.

Det var ett ganska fysisk jobb men ändå fruktansvärt kul. Folk skrek till då och då när en större fisk hade dykt upp till ytan.

När jag var för trött för att fortsätta fiska så konstaterade några äldre åskådare att fisken vi fångat hade ett marknadsvärde av 5000 baht. Vi hade fått en massa fisk med andra ord.
Vad har då fiske med buddhism att göra?

All fisk som vi fångade idag skulle skänkas till templet. Munkarna här i Ban Pho gillar fisk och kommer att besöka mina svärföräldrars hus för en välsignelse och sedan skall fisken förtäras och offras.

Det kanske låter lite knasigt för en och annan farang?

Vad jag har lärt mig utav religion eller filosofi så är det att så länge man respekterar andras övertygelser så kan man alltid hoppas på att dessa i sin tur respekterar min övertygelse(agnostiker?).

Hur som helst så känns det riktigt kul att vara delaktig i saker och ting här i byn. Även ifall det finns en tydlig barriär både språkligt och kulturellt, så har vi det trevligt tillsammans.

Nytta med Nöje i Thailand.

Jag har tidigare berättat om att min flickvän går en nagelkurs bland annat. Det har verkligen gjorts framsteg och vi planerar att dra igång en liten verksamhet när hon kommer hem. Antagligen så kommer det att behövas finslipas en del på den nya talangen.

Under tiden då min flickvän främst har koncentrerat sig på att måla och förlänga naglar så har jag haft en del "dö tid".

Vad gör man då? Eftersom det låg ett gym ungefär 100 meter ifrån radhuset som vi huserade i så fanns det ingen tvekan om att det var ett bra tillfälle att nyttja tiden till kroppsbyggnad.

Jag har under mina år efter gymnasiet intagit diverse kalori haltiga drycker och substanser. Detta har resulterat i att mitt annars så fruktsamma yttre har blivit mer luftigt och hängigt.

100 baht inträdes priset på när jag valde att lyfta skrot istället för att mål naglar.

så här såg gymmet ut.



Det var ingen vidare högklassigt gym. Utrustningen var bristfällig och i vissa fall helt ur funktion. Löpbanden hade stora svårigheter att bära min löpande kropp.

Huvudsaken är att jag svettades och lyckades få ett och annat resultat. Det visade sig redan efter 1 veckas tid att kroppen börjat vänja sig vid träningsverken som jag införskaffat redan efter första passet.



Nu befinner vi oss återigen i Ban Pho(Issan). Min flickvän började redan dag ett att försöka lära upp sin syster och kusin och nagelkonsten. Vi har bestämmt oss för att lämna kvar alla prylar som inte uppfyller de krav som ställs i den Svenska nagelindustrin. Vi har hittat ett märke som kommer att fungera hemma i Sverige.

Under tiden som min flickvän hållit på med upplärningen. Så har jag knallat runt och svedjebrännt all växtlighet kring en fiskdamm. Förhoppningarna är att vi imorgon skall tömma dammen på fisk.