Första gången i Issan

Jag var 21 år gammal. Hade bara varit tillsammans med min flickvän i 3 månader. Jag tänkte att det skulle vara en bra ide att träffa hennes familj för att se hur dom hade det. Efter att gått runt i Bangkok ett par dagar och varit orolig för hur reaktion skulle bli när jag tagit deras dotter till mitt hjärta så hade jag garderat mig med att köpa ett metspö till hennes far eftersom jag hört att han gillade att fiska. Jag hade också köpt ett par shyssta skor till hennes mor eftersom jag antog att hon gick runt i flipflopp hela dagarna och kanske ville pröva på någonting annat. Efter en 8 timmar lång resa igenom landet så klev jag och min flickvän av på perongen i Si sa ket. Det första gången som jag började nöta in wai buggandet fast det blev först varsin kram faktiskt till föräldrarna. Först kramade jag mor, och då blev farsan lite fundersam så jag kramade honom också med en lite dunk på ryggen. När vi sedan kom hem till byn, så vart det en liten frågestund. bla frågade dom ifall jag tog droger? Jag svarade förstås att jag inte gjorde det. Jag törs inte äns tänka på vad som skulle hända ifall jag svarade ja på den frågan. Hennes far har varit rektor i en skola, och hennes mor har varit lärarinna, det verkar se ut som det är en lång rad av akademiker i släkten. Jag började därefter lotsa runt i byn och hälsa på alla nya ansikten. Det hade kommit folk ifrån grann byarna för att se vem farangen var. Den byn där min flickväns familj bor ligger ungefär 6-7 mil ifrån Si saket. så det är riktigt långt ute på vishan. Det finns inte så mycket att göra här ute. Men alla verkar vilja dra med en på diverse sysslor. En del ansåg väl att jag fortfarande var barn och ville väl fostra mig. Jag fick lära mig att om jag tar hand om familjen så tar dom hand om mig. Fast det blev i själva verket dom som tog hand om mig.

Många var blyga i byn, eftersom dom inte visste så mycket om mig. Det slutade med att alla kom och skulle sitta brevid mig när dom var berusade. En dag köpte jag två flaskor sprit. Utan att jag hunnit ställa upp spritflaskorna på bordet så hade en av min flickväns farbröder tagit en flaska och sprungit hem till sig, efter ett par timmar kom han tillbaka i lite långsammare takt relativt berusad, först då så vågade han prata med mig. Det slutade med att alla jag mötte ville visa mig runt i byn och dess omgivningar. Byborna där bär en stor stolthet över deras jordbruk och landskap. Det slutade med att jag inte ville åka hem. Trots att jag min första tid i byn inte kunde kommunicera verbalt med någon förutom tjejen kändes det som att jag utvecklat ett band med människorna där. Jag hade hittat en plats där människor levde som man ska leva. Hit skulle jag åka många gånger.